Effektivisering av underhållsarbeten

Underhållskonsult Christer Idhammar är Founder and CEO för IDCON INC, ett företag som startades 1972 som Idhammar Konsult AB.
Konsulterna på Idcon är specialister inom management av underhåll, de arbetar med planering och beredning, tillståndskontroll, driftsäkerhet och utbildning inom underhåll. Idcon har även publiserat böcker i tillståndskontroll, planering och beredning, resultatorienterat underhåll samt förebyggande underhåll.
Skicka era synpunkter till info@idcon.com
Läs mer om våra böcker angående förebyggande underhåll, driftsäkerhet och planering

Jag har nyligen varit engagerad i flera svenska företag som diskuterat terminologi, arbetsklassifiering och nyckeltal inom underhåll. Som helhet har jag sett många utmärkta exempel, men några av de viktigaste definitionerna och klassificeringar som medger verklig styrning av underhållseffektivitet saknas nästan genomgående.

Alla de förbättringsinitiativ en organisation vill genomföra kostar bara pengar och ger inte några resultat om de inte förbättrar det arbete som utförs av underhållorganisationens frontlinje. Jag använder ordet “Förbättra” inte “Förändra”  därför att efter mycket lång erfarenhet, vet jag, att det oftast inte handlar om stora förändringar, det handlar mycket mer om att göra, det vi vet vi skall göra, mycket bättre. Vi skall komma ihåg att det enda som verkligen är nytt under de sista 50 åren är teknologi, som i dag är så mycket bättre och överkomlig i pris. Den viktigaste och grundläggande  processen att skapa underhållseffektivitet har inte alls förändrats även om vi alltid försöker hitta på något nytt och revolutioniserande. Att ständigt komma upp med nya namn på kända begrepp leder till mer förvirring och kostnad än resultat.

Med underhållets frontlinje avser jag planerare, arbetsledare och utförande personal. Några underhållsorganisationer har inte längre den viktiga funktionen arbetsledare. Min erfarenhet har visat att det oftast är ett misstag att inte ha en funktion som fördelar och stödjer utfarande personal. Det görs bäst genom att prioritesera och schemalägga arbeten som skall utföras. Det görs också mest effektivt om det koordineras eller görs av en person i stället för att alla gör det. Arbetsledarens roll måste förändras allteftersom utförande personals kompetens och motivation utvecklas.

Beroende på kompetens och motivation hos utförande personal, arbetsledarens roll och hur bra ert anläggnings- och reservdelsdata är,  så behövs ungefär en planerare per 10 till 20 utförande personal.

I många svenska företag används titeln planerare för de personer som utför beredning. Några företag använder titeln beredare. Några använder begreppen beredning och planering men har inte klart definierat skillnaden. Själv använder jag helst begreppen planering och schemaläggning därför att de bättre understryker skillnaden mellan dessa viktiga aktiviteter. Det är viktigt att ni i er egen organisation klargör dessa begrepp därför att underhållseffektivitet skapas då dessa aktiviteter utförs med precission. För att möjliggöra styrning och effektivisering av arbeten så måste arbeten förslagsvis klassas som:

• Planerade och schemalagda
• Endast Planerade
• Endast Schemalagda
• Tilläggsarbeten

Förenklade definitioner på Planering och Schemaläggning är att:

• Planering svarar på frågorna: Vad, Hur och hur lång tid per yrkeskompetens.
• Schemaläggning svarar på frågorna När och Vem som skall utföra arbetet.
• Tilläggsarbeten avser arbeten som lades till ett schema efter en förutbestämd tidpunkt. T.ex klockan 11:00 dagen innan för dagliga scheman.

Planerade och Schemalagda eller endast Planerade arbeten är önskvärda. Endast Schemalagda och Tilläggsarbeten är ineffektiva och därför ej önskvärda.

Eftersom ett Planerat och Schemalagt arbete medför mycket stora förbättringar är det naturligtvis viktigt att funktionerna utförs och att deras fördelning används som nyckeltal för styrning till ytterligare förbättring. Några bevisade fördelar av utförande av planerade och schemalagda arbeten inkluderar:

• Färre olyckstillbud och personskador.
• Schemalagda produktionsstopp innehåller endast planerade arbeten.
• Kortare produktionsstopp och därför snabbare produktgenomflöde och/eller högre produktion.
• Högre underhållsproduktivitet.
• Högre motivation.
• Mer tid till värdeskapande aktiviteter.

Hur uppnår du en hög re grad av planerade och schemalagda arbeten? Att gå på kurs är bra men det leder sällan till några stora förbättringar. Mark Twain sa att