Vad är underhållsproduktivitet?

Underhållskonsult Christer Idhammar är Founder and CEO för IDCON INC, ett företag som startades 1972 som Idhammar Konsult AB.
Konsulterna på Idcon är specialister inom management av underhåll, de arbetar med planering och beredning, tillståndskontroll, driftsäkerhet och utbildning inom underhåll. Idcon har även publiserat böcker i tillståndskontroll, planering och beredning, resultatorienterat underhåll samt förebyggande underhåll.
Skicka era synpunkter till info@idcon.com
Läs mer om våra böcker angående förebyggande underhåll, driftsäkerhet och planering

Först kan det vara lämpligt att definiera vad produktivitet är. Produktivitet definieras som produktionsförmåga och mätes i tillverkningsvolym per arbetad timme, eller antal anställda, i en tillverkningsindustri. Produktivitet är inte detsamma som konkurrenskraft. Konkurrenskraft är ett mått på tillverkningsvolym per kostnadsenhet. En organisation kan alltså vara mycket produktiv men ändå inte konkurrenskraftig. Orsaken kan vara höga kostnader för personal, material, energi etc.
Man kan påstå att om kostnader för material, energi, transport etc. är likvärdiga, så måste en organisation som har personalkostnader på SEK 400 i timmen, vara 40 gånger mer produktiv än en organisation som har en personalkostnad på SEK 10 i timmen. Det är en verklighet i dag, vi konkurerrar i dag mer internationellt än någonsin tidigare.

Så hur mäter vi underhållsproduktivitet? Svaret är att de flesta organisationer har ingen definition på underhållsproduktivitet och mäter följdaktligen ingenting mer än underhållskostnaden, och den anses alltid vara för hög.

I det förgångna fanns det något som kallades UMS, Universal Maintenance Standards. Det var en metodologi som byggde på tidsstudier och i sin tillämpling tidsatte alla underhållsarbeten så att de skulle kunna schemaläggas bättre. Inget fel i det, men i Sverige användes metodologin för att mäta, och i vissa fall belöna underhållsverksamheter. Om ett underhållsarbete enligt UMS metodologin beräknades, och schemalades, att ta tre timmar så utfördes det ofta på två timmar, men gissa vad som hände med kvaliteten.

Efter att UMS misslyckades utvecklades en metod som kallas “Wrench time” här i USA och till min förvåning ser jag en del svenska organisationer som börjar använda begrepper “Skruvtid”. Man gör arbetstidsstudier på en underhållsavdelning och analyserar hur stor del av arbetstiden underhållspersonal “skruvar” eller arbetar med verktyg i händerna. Genomsnittet är runt 28% och man menar att om den tiden kan höjas så är underhållsproduktiviteten högre och man kan minska personalstyrkan.

Det här är naturligtvis en motsägelse. En produktiv underhållsorganisation är nästan osynlig därför att man förebyggt behovet av underhåll. Dessutom är produktionssystem mer avancerade i dag än för 40 år sedan. Tänketid för felsökning är ofta mycket längre än reparationstiden. En mycket produktiv underhållsavdelning kan använda upp till 30% av all tid till analys av grundorsaker och eliminering av problem. Det mesta av den tiden är heller inte “skruvtid”.
Mätetalet på underhållsproduktivitet är tillverkningsvolym per underhållstimme. Den kan höjas på två sätt:

Höjning av produktionssäkerheten (Reliability)
Minskning av totala underhållstimmar.

“Människor kan inte vara mer produktiva än det system dom arbetar i tillåter dom vara” Om vi förstår innebörden av detta påstående inser vi snart att det är arbetssystemet som driver produktiviteten i en underhållsorganisation. Några exempel ni kan fråga er:

Är era operatörer engagerade i frontlinjens förebyggande underhåll?
Är ert FU optimerat?
Planerar och Schemalägger ni mer än 80% av alla underhållsarbeten innan de utförs?
Använder er organisation över 10% av alla timmar på analys av grundorsaker och ständiga förbättringar?

Alla ovanstående arbetssätt utvecklas och drivs av ledningen och det är ledningens ansvar att utveckla, implementera och ständigt förbättra arbetssystemen er organisation jobbar i.

Skall ni mäta aktiviteter som driver produktivitetsförbättringar så skall ni mäta effektiviteten av de system era anställda jobbar i. T.ex Planeringsgrad och många andra.