Vad gör de bästa bättre? (del I)

Underhållskonsult Christer Idhammar är Founder and CEO för IDCON INC, ett företag som startades 1972 som Idhammar Konsult AB.
Konsulterna på Idcon är specialister inom management av underhåll, de arbetar med planering och beredning, tillståndskontroll, driftsäkerhet och utbildning inom underhåll. Idcon har även publiserat böcker i tillståndskontroll, planering och beredning, resultatorienterat underhåll samt förebyggande underhåll.
Skicka era synpunkter till info@idcon.com
Läs mer om våra böcker angående förebyggande underhåll, driftsäkerhet och planering

Här definieras “de bästa” som tillverkande företag som har en hög produktionssäkerhet och, som en följd av detta har snabbt genomflöde och lägre tillverkningskostnader. Vad är det som dessa företag gör annorlunda än andra? Det är naturligtvis många saker som de bästa gör som andra inte gör lika bra, men sammanfattningsvis kan jag säga att dom genomför de saker som man bestämt sej för, och man genomför och utför dessa saker bättre och bättre under lång tid.

Inom underhållsvärlden finns det många olika koncept och verktyg och “nya” koncept tillkommer ofta. Det är inte något fel på några av dessa, men om ledningen ständigt tar nya initiativ med nya namn på samma saker, så konfunderas organisationen och som ledare får du mycket svårt att få gehör och acceptans för att lyckas med genomförandet.

Som jag sagt många gånger tidigare så är det svårt att hitta mer än 290 element som måste utföras väl för att driva upp produktionssäkerheten och sänka kostnaderna i en underhållsorganisation. Vi kallar dessa väl definierade element Bästa Arbetssätt. Jag återkommer till vad dessa är och hur de används i senare krönikor. 

De som lyckas med genomförandet av bästa arbetssätt har genererat mycket bra resultat i form av snabba och säkra produktionsflöden, lägre kostnader, färre olyckstillbud och minskad energiförbrukning för att nämna några exempel. Gemensamt för alla dessa företag är att kulturen som driver förbättrad produktionssäkerhet är starkt förankrad i företagets ledning och man ändrar inte den kulturen om personer i ledningen förändras. En bra parallell är bilar och flygplan. Under lång tid har man gått till grunden med alla fel som uppstår. Resultaten av alla dessa analyser har ständigt återkopplats till konstruktion och underhållsaktiviteter. Bilar och flygplan är i dag mycket tillförlitliga tack vare denna långvariga kultur.

I denna och följande krönikor kommer jag att diskutera element i tillförlitlighetskulturer som jag har observerat i de bästa företagen. Några har alla dessa element som en del i sin kultur andra har en del av dem.

1. Dom gör något åt ärvda dåliga avtal, regler och beteenden.
Det är inte ovanligt att vi än i dag finner företag som aldrig ändrat på regler och avtal som man haft sedan länge även om dessa påverkar produktivitet och konkurrenskraft i mycket negativ riktning. I dagsläget går de flesta företag genom en finansiell kris så många vaknar upp därför att något drastiskt måste göras för att överleva. (Bara hungriga lejon jagar).

De företag som inte gör något åt dåliga avtal regler och avtal har ofta inte gått genom någon större kris så man vaggas in i en falsk känsla av säkerhet. Bästa företag gör något  även om man inte befinner sej i en kris. Nyligen jobbade jag med ett företag där man ville förbättra planeringen av underhållsarbeten, men vi blev ombedda att inte införa bättre schemaläggning av dessa arbeten därför att det kunde uppröra fackliga medlemmar. Det betyder att ledare gett upp sin rätt att leda. Om arbeten inte schemaläggs så kan arbeten inte organiseras och inga förväntningar ställs på utförande personal. Så hade det varit länge i det här företaget och det behövdes en utomstående resurs för att klart och ärligt påvisa att detta är fel.

Fackliga avtal är enligt min uppfattning inte heliga, de måste förändras i takt med den utveckling som sker, anpassas efter den verklighet som råder på världsmarknaden och naturligtvis avspegla anställdas intressen. En öppen dialog och en väl utarbetad och dokumenterad långsiktig plan hjälper till att bygga förtroende och samarbete till allas bästa.

2. Dom använder nyckeltal som driver rätt initiativ.
Bästa organisationer använder få men rätt nyckeltal som påverkar det man vill åstadkomma i rätt riktning. Man använder t.ex. inte “skruvtid” (se tidigare krönikor) som ett argument eller mätetal efter som det påverkar utförande personal negativt och det kan inte användas i en modern organisation med tekniskt avancerad utrustning.

Bästa organisationer vet vad som måste förbättras därför att man har gjort en vederhäftig analys av hur bästa arbetssätt jämförs med den egna verksamheten. Därefter har man identifierat svagheter och utvecklat förbättringsaktiviteter. Varje förbättringsaktivitet har ett mätetal som visar hur aktiviteten förbättras. Allteftersom de valda förbättringsaktiviteterna når sina mål så slutar man mäta den aktiviteten och går vidare till nästa.

Om aktiviteterna förbättras så kommer man att få de resultat man önskar i form av t.ex. snabbare genomflöden, högre tillförlitlighet, lägre kostnader etc.

Bästa organisationer har gemensamma nyckeltal för underhåll och drift. Man mäter t.ex inte hur många elfel eller driftberoende fel man har. Istället mäter man den totala tillförlitligheten, identifierar de fel som uppstår oberoende av vem som kan ha orsakat felen. Därefter bestäms vilka fel som skall elimineras genom grundorsaksanalys. Man frågar alltså inte vem? Man frågar i stället varför?

Fortsättning följer.

Hör av er om ni har intresse av att jag besöker er. Mina besök kan ofta kombineras med flera företag. Kontakta info@idcon.com att. Christer Idhammar.
Direkt Tel: +1 919 723 2682. Besök gärna  www.idcon.com  för mer information på Svenska eller Engelska.