LCC – Livstidskostnad (del 1)

Underhållskonsult Christer Idhammar är Founder and CEO för IDCON INC, ett företag som startades 1972 som Idhammar Konsult AB.
Konsulterna på Idcon är specialister inom management av underhåll, de arbetar med planering och beredning, tillståndskontroll, driftsäkerhet och utbildning inom underhåll. Idcon har även publiserat böcker i tillståndskontroll, planering och beredning, resultatorienterat underhåll samt förebyggande underhåll.
Skicka era synpunkter till info@idcon.com
Läs mer om våra böcker angående förebyggande underhåll, driftsäkerhet och planering

(del 1)  (del 2)  (del 3)  (del 4) 

Ovanstående bild är välkänd för alla som arbetat inom produktionssäkerhet och underhåll. I början på 60 talet användes begreppet Teroteknologi för att beskriva att produktionstillförlitlighet och underhållmässighet bland annat borde börja tidigt i ett projekt. Som en tumregel har 5 till 10 % kostnaden för ett projekt använts i förprojektering och specifikation av utrustning. När specifikationer är gjorda och offertbegäran sänds ut har beslut tagits som påverkar 80 % av framtida LCC. Att göra en förändring under driftfasen kostar typiskt 1000 gånger mer än om specifikationen hade inkluderats tidigt i projektet. Som sagt förutsagda är en välkänd teori men den tillämpas fortfarande inte speciellt mycket på en praktisk nivå. Varför det är så beror på att utbildningar in LCC ofta är teoretiska och fokuserar på ekonomianalyser och väldigt lite på praktiska konstruktioner och dokumentation som verkligen kan påverka LCC. Det är självklart att besluts tas på det faktum att vissa kostnader kan skrivas av som kostnader och andra kapitaliseras. I denna och följande krönikor kommer jag att ge några exempel på konstruktioner och dokument som bör vara standard. Dom kostar sällan mer och sparar mycket pengar under driftfasen.
Ett exempel är att specificera krav på drift och underhållsinstruktioner som en standard. Det borde inte vara svårt att få en elektronisk komponentlista för varje utrustning som upphandlas. Leverantören har naturligtvis komponentlistan annars kan utrustningen inte byggas. Varje reservdel skall dokumenteras med tillverkarens identitet etc. Att utveckla kravspecifikationen kostar 1 att bygga ett komplett utrustnings och komponentregister efter att utrustningen använts i fem år kan kosta 1000 gånger mer.    
I föregående krönika visade jag ett exempel på en smart lösning för en lyftanordning för pumpar. Kostnaden för lyftanordningen kan vara SEK 3000. Besparingen i tid varje gång byte av koppling, lager eller pumphjul görs är ca sex persontimmar.   Under 10 år besparas i storleksordningen 60 persontimmar motsvarande SEK13800 plus de besparingar som genereras genom ökad produktionstid och bättre ergonomi